Motivering för Lennart Joelsson som guldmedaljör.

Lennart Joelsson tilldelas Thulinmedaljen i guld för sin utomordentligt förtjänstfulla affärsmässiga ledning av vidareutvecklingen av det svenska, flygburna luftövervakningssystemet FS-890 till det kompletta stridsledningssystemet Erieye.

Lennart Joelsson avlade civilingenjörsexamen 1977 från sektionen för Elektroteknik vid Chalmers Tekniska Högskola. Han anställdes samma år vid Ericssons MI-division i Mölndal, sedermera Ericsson Microwave Systems, ”Microwave”, som nu efter ägarbyte, ingår i Saab. Efter några år blev Lennart Joelsson gruppchef och objektledare för konstruktionen av radarenheten för signal- och databehandling till JAS 39 Gripen. Under perioden 1985-1989 lämnade han företaget för att först arbeta ett par år på ett konsultföretag och sedan som teknikchef på ett Ericsson-företag i Singapore. Han återkom 1990 till ”Microwave” för att i olika chefsbefattningar arbeta med radarkonstruktion.

1996 bildades divisionen för AEW-system (eng Airborne Early Warning) med Lennart Joelsson som chef och med uppgift att fullfölja utvecklingen av Erieye för export-marknaden. Under Lennart Joelsson ledning och med hjälp av många duktiga medarbetare har uppgiften utförts med stor framgång, manifesterad fram till i dag av exportaffärer med Brasilien, Mexico, Grekland, Pakistan, Thailand och senast (nov 2009) Förenade Arabemiraten, UAE. Det var i första hand det framgångs-rika utvecklingsarbetet för Brasilien och Grekland, som ledde fram till ett helt NATO-kompatibelt system, inkluderande både utökad funktionalitet ombord och supportsystem på marken.

Lennart Joelsson identifierar och tillsätter viktiga nyckelmedarbetare som han, genom sitt delegerande ledarskap, ger stor frihet i arbetet. Han leder verksamheten med fokus på affärsmässighet och anammade ett arbetssätt, som gav produktledningen stora befogenheter och stort ansvar. Han introducerade tidigt processen PLCM (eng Product Life Cycle Management) för att vidmakthålla och vidareutveckla produkter i enlighet med aktuella affärs- och utvecklingsplaner.

I exportaffären till Grekland var ”Microwave” leverantör av hela systemet, dvs. hela flygplanet inklusive dess stridsledningssystem. Här ställdes Lennart Joelssons diplomatiska talanger på prov i samarbetet med såväl partners som kunder. Företaget köpte flygplan från Embraer i Brasilien och hade ett långtgående samarbete med Thales i Frankrike när det gäller målinmätnings- och kommunikationssystem. Lennart Joelsson ledde själv viktiga förhandlingar i kraft av sin kompetens, som stäcker sig hela vägen från teknik till kontrakt. Han bistod ofta de egna medarbetarna med goda råd, när det gällde att överbrygga åsiktsskillnader mellan företagens representanter i det dagliga samarbetet. Han är en bra chef och har alltid tid att lyssna.

År 2005 utnämndes Lennart Joelsson till chef för försvarselektronik inom Ericsson Microwave Systems, där Erieye utgjorde en av hörnpelarna. Efter Saabs köp av verksamheten har han lett affärsenheten Saab Microwave Systems under åren 2007-2009 och är nu, 2010, utnämnd till vice vd för affärsområde Electronic Defence Systems inom Saab.

Lennart Joelsson har genom sin mycket framgångsrika affärsmässiga ledning av vidareutvecklingen av det svenska, flygburna luftövervakningssystemet FS-890 till det kompletta stridsledningssystemet Erieye gjort sig utomordentligt väl förtjänt av Thulinmedaljen i guld.

Motivering för Gert Sjunnesson som silvermedaljör.

Gert Sjunnesson tilldelas Thulinmedalj i silver för sina utomordentliga insatser vad avser utvecklingen av JAS39 Gripen.

Gert Sjunnesson blev civilingenjör i elektroteknik vid Lunds Tekniska Högskola, LTH 1967. Han började därefter som utredningsingenjör på TU AB (senare Teleplan AB) 1967 men flyttade 1973 till Saab i Linköping. Efter arbeten med JA37 utveckling, B3LA och robotutveckling, övergick han 1982 till att arbeta med typarbete och utveckling av JAS39 Gripen. Han gick i pension från Saab 2009.

En av Gert Sjunnesson stora och viktiga arbetsuppgifter var som ”First Article Manager” för uppgraderingen från version JAS39A/B till version JAS39C/D, där han hade ett väsentligt ansvar för att få fram en färdig produkt, från utveckling till produktion av det första serieflygplanet. JAS39C/D innebar ett stort lyft relativt JAS39A/B med bl.a. en helt ny cockpit med färgdisplayer, lufttankning, anpassning till klimat utanför Norden m.m. Gert Sjunnesson var med från början och höll i den tekniska definitionen och genomförandeplaneringen för detta uppgraderingsprogram. Arbetet finansierades dels från FMV i avtalet för delserie 3, men till stor del också från Saabs egenfinansierade exportsatsning. En speciell utmaning i programmet var att utvecklingsarbetet måste genomföras parallellt med produktionen. För att spara tid och pengar paketerades ändringarna och fördes in i produktionslinan i olika produktionsskarvar.

Gert Sjunnesson har varit drivande i att utarbeta Gripens långsiktiga produktplanering, dvs. vidareutveckling, vid flera tillfällen. Han har deltagit i kunddiskussioner och förhandlingar för att få till stånd beställningar enligt uppgjorda planer. Han var också direkt ansvarig för beställningen av utvecklingsarbetet inom delserie 3-avtalet samt Demo 39-programmet där nya och förbättrade förmågor och prestanda demonstrerade såväl i rigg som i flygning med en modifierad JAS39D. Demo 39-programmet var direkt avgörande för JAS39 s.k. NG-utveckling, Gripens framtida version.

Gert Sjunnesson har en stor allmänkompetens i ledningsfrågor och affärsmässiga frågor men det som gjort Gert unik är hans integrationskunskap och bredd samt stora systemkompetens vad gäller utveckling av ett helt flygplansystem; det synnerligen komplexa systemet JAS39 Gripen. Hans kännetecken har alltid varit att ta fram smarta, kostnadseffektiva lösningar med stor kundnytta och han har varit en nyckelspelare i detta arbete. Gert Sjunnesson har dessutom personliga egenskaper som uppskattats av både ledning och arbetskamrater. Han är oerhört produktiv och har en förmåga att med sitt stora engagemang få omgivningen med sig.

Gert Sjunneson har genom åren innehaft många ledande positioner både som projektledare, programledare och linjechef. Han har i dessa positioner alltid haft en stor påverkan på Gripensystemets tekniska utformning och har på ett utomordentligt sätt bidragit till dess framgång. Han har därigenom gjort sig utomordentligt förtjänt av Thulinmedaljen i silver.

Motivering för Kenneth Svensson som silvermedaljör.

Kenneth Svensson tilldelas Thulinmedaljen i silver för sina utomordentligt förtjänstfulla insatser för produktutveckling av AESA-radar till JAS-39 Gripen.

Kenneth Svensson avlade civilingenjörsexamen inom Teknisk fysik vid Chalmers Tekniska Högskola 1975. Han anställdes 1977 inom Ericssons MI-division, som sedan 2006 övergått till Saab där enheten nu, 2010, ingår i affärsområde Electronic Defence Systems. Hans första arbetsuppgifter gällde konstruktion av signal- och databehandling i radar till stridsflygplan. Han arbetade med dessa uppgifter för både Viggen och Gripen. Under perioden 1982-96 ledde Kenneth Svensson utvecklingen av signal- och databehandling i olika chefsbefattningar.

Under sin tid med utveckling av signal- och databehandling byggde Kenneth Svensson upp en stor systemkunskap även rörande radarns övriga delsystem och 1996 värvades han till avdelningen för systemstudier för att arbeta med utvecklingen av AESA-radar för Gripen. Han kom mycket snabbt in i den arbetsgrupp som drev utvecklingen och där han fick en ledande roll. I denna roll var det i stor omfattning han, som gjorde utvecklingsplanerna med beskrivning av vilka etappmål, som skulle uppnås i utvecklingen av olika delsystem. Allt för att medge utveckling/utprovning av radarprototyper enligt planeringen och för att serieleveranser skulle kunna påbörjas vid förväntad behovstidpunkt.

AESA-tekniken innebär att istället för att ha en central sändare och en mekaniskt rörlig antenn så har man en fast apertur med ca 1000 sändar-/mottagarmoduler, vilket medger elektriskt lobstyrning genom lämplig fasvariation mellan modulerna. Förflyttningen av loben kan därmed ske utan fördröjning. AESA är en förkortning av Aktiv Elektriskt Styrd Antenn. Den här tekniken ger stora förbättringar av radarprestanda i form av längre räckvidd, hantering av flera mål, högre tillförlitlighet och lägre signatur.

Arbetet med att utveckla AESA-teknik för nosradar har inkluderat många samarbetstrevanden mot olika utländska företag. Kenneth Svensson har varit en nyckelspelare både för att driva den tekniska utvecklingen och för att positionera Sverige rätt i de internationella kontakterna. Långtgående diskussioner fördes för att Sverige skulle delta i det europeiska AMSAR-programmet (England, Frankrike och Tyskland) innan utvecklingen i Sverige drevs vidare mot att genomföra försöksprogram NORA med en AESA från Raytheon i USA. I Sveriges planer att nyttja mångkanalstekniken fanns mycket nytänkande, vilket var klart överraskande för amerikanerna. Ett andra steg genomfördes för Gripen Demo då en AESA från Thales i Frankrike integrerades i en modifierad Gripen-radar. Därefter återupptogs kontakterna med amerikansk radarindustri för att sedan åter växla till den nuvarande inriktningen, som är ett radarsamarbete med Selex i Storbritannien.

Idag är Kenneth Svensson produktledare för AESA-radar för stridsflyg och även utnämnd till Senior Expert. I denna roll har han varit en centralfigur i hur en sådan radar skall integreras i Gripen. Genom sitt sätt att kommunicera och sin höga tekniska kompetens har han skapat ett brett kontaktnät både nationellt och internationellt. Detta kontaktnät har han nyttjat på ett för Sverige positivt sätt för att stärka svensk radarutveckling inom AESA-tekniken för nosradar och samtidigt visat på svensk radarförmåga i internationella sammanhang.

Kenneth Svenssons har, genom sina insatser för utveckling av AESA-radar i internationellt samarbete, gjort sig utomordentligt väl förtjänt av Thulinmedaljen i silver.

Motivering för Torbjörn Hult som silvermedaljör.

Torbjörn Hult tilldelas Thulinmedaljen i silver för sina mycket förtjänstfulla insatser för utvecklingen av feltoleranta datorsystem för rymdfarkoster.

Torbjörn Hult avlade 1980 civilingenjörsexamen inom Teknisk fysik med datorinriktning vid Chalmers Tekniska Högskola. Han började sin karriär inom dåvarande Saab´s rymdverksamhet 1981, som konstruktör och systemingenjör inom bolagets avdelning för datorsystem för satelliter och bärraketer. Han har sedan dess på ett avgörande sätt bidragit till bolagets framgångsrika utveckling av datorprodukter och deras position på den internationella rymdmarknaden, först inom Saab (Ericsson) Space och numera inom RUAG Space.

Torbjörn Hult började med konstruktionsuppgifter inom datahanteringssystemen för telekommunikations-satelliterna TELE-X, TV-Sat, TDF-1 och Eutelsat II samt den vetenskapliga satelliten Hipparcos. 1987 utnämndes han till chef för avdelningen datorkonstruktion. Han fick därvid ansvaret för att leda konstruktionsarbetet för datorsystemen till bland annat bärraketen Ariane 5 samt satellitprojekten SPOT 4 och ISO. Under hans ledning kom Saab Space att allt starkare positionera sig som det ledande företaget inom Europa för utveckling och tillverkning av feltoleranta självreparerande datorsystem för rymdfarkoster. En satellitdator övervakar och styr alla satellitens funktioner och är också länken till marken för kontroll och styrning av satelliten. Datorns centrala roll gör att den alltid är missionskritisk och därmed aldrig får sluta att fungera.

Torbjörn Hult ligger bakom såväl arkitektur som detaljlösningar i dagens rymddatorsystem för satelliter som Rosetta, Herschel, Planck, Pleiades, Aeolus och GAIA samt kommande satelliter som Sentinel 2 och 3 och Galileo. Det är i praktiken de flesta stora missionerna inom det europeiska rymdprogrammet, med tillämpningar såväl för vetenskapsändamål som för jordobservation och navigering. Alla dessa datorsystem bygger på ett gemensamt grundkoncept, och deras olika konstruktionsblock kommer att kunna återanvändas även i kommande datorgenerationer.

En av Torbjörn Hults allra starkaste sidor är inom området teknisk försäljning. Han kan som få analysera och tolka kundens krav och omsätta dessa i en konstruktionslösning, samt på ett övertygande sätt presentera sitt förslag för kunden. Inte sällan leder denna process till att kundens krav modifieras i något avseende, till gagn för båda parter. Torbjörn Hult har dessutom förmågan att samtidigt som han besitter teoretiska kunskaper inom sitt område på en mycket hög akademisk nivå även ha ett praktiskt handlag och intresse, vilket gör att han även kan hjälpa till vid utprovning och felsökning av apparater. Han är också mycket duktig på att kommunicera sitt kunnande och delar gärna med sig av detta till yngre kollegor, på ett sällsynt engagerat och stimulerande sätt.

Torbjörn Hult har underhand fått en position som ”Mr Fault Tolerant Computer” inom europeisk rymdverksamhet. Han är en tillgång inte bara för sitt företag och dess kunder utan även för den europeiska rymdorganisationen ESA. Hans kunskaper har gjort honom till medlem i ESA-gruppen SAVOIR, Space Avionics Open Interface Architecture, vilket är en grupp som man väljs till enbart baserat på sin kunskap. Han är dessutom ledamot av flera standardiseringskommittéer.

Torbjörn Hult har genom sina framsynta och målmedvetna insatser på ett avgörande sätt bidragit till den framgångsrika utvecklingen inom RUAG Space av feltoleranta datorsystem för rymdfarkoster, och har därför gjort sig utomordentligt väl förtjänt av Thulinmedaljen i silver. 

Motivering för Sven G. Gustafsson som bronsmedaljör.

Sven G. Gustafsson tilldelas Thulinmedaljen i brons för sitt mångåriga och betydelsefulla engagemang inom Flygtekniska Föreningen.

Sven G. Gustafsson har varit medlem i styrelsen för lokalavdelningen i Göteborg under 15 år alltsedan dess konstituerande möte 1994 och fram till våren 2009. Under större delen av denna tid har han innehaft posten som klubbmästare och varit djupt engagerad i lokalavdelningens olika arrangemang. Sven G. Gustafsson har även deltagit mycket aktivt i huvudföreningens styrelsearbete, särskilt avseende framtagningen av de nya stadgarna och framtida strategi.

Sven G. Gustafsson har också sedan 1994 och fram till 2007 varit engagerad i Thulinkommittén som representant för lokalavdelningen. Hans kunskaper och kännedom om olika medaljkandidater har varit ovärderlig, samtidigt som han med sin omvittnade känsla för det svenska språket, satt sin prägel på nyanserade och välskrivna motiveringar.

Sven G. Gustafsson har därför gjort sig förtjänt av Thulinmedaljen i brons.